Länge sedan jag kramade ur mig några rader här på min Joy of Sweden blogg. Känns som att det är dags men vet inte riktigt vad jag ska berätta om så jag lovar att inte bli långrandig. De flesta av mina projekt med kost, motion, 1000-faldiga glädjeämnen och till och med avslutat nikotinberoende och familj har under en hektisk, ja vissa menar manisk, tid fått stå åt sidan för en het debatt som jag egentligen inte skulle lägga mig i. Men det gjorde jag och ur det kom tyvärr inte mycket till godo, men det lämnar vi därhän för här ska det ju handla om glädje. Som en försmak av den vår som komma skall.

Med njursten, ryggskott, ischias, en familj i vinterklädda skidbackar i Hälsingland och saknad i sinne. Vad gör man då? All alone? Tja, varför inte en tur till Ihre naturreservat och Ringamåla kyrka. Funkade. Den vackra kyrkan var tyvärr inte öppen men det var den fem kilometer långa markerade slingan i naturreservatet. Blev en strapats med ryggskott, värkande njure och bortglömt flås ska ni tro. Men det gick, och Syrran (hunden) hon stormtrivdes med att kryssa runt bland stockar, stenar och i tidiga vårflöden.

Så vad bjöd då dessa timmar på för glädjeämnen då? Jo, fågelsång! Smältande snö! Porlande bäckar. Frisk luft! Lugn! Rådjur! En komocka! Motion! Kontemplation! Naturen är magisk! Njurstenar, ryggvärk, bekymmer och nikotinberoende försvinner inte, men de lindras för en stund. Väl värt att upprepa…

Vi ses.